Vanliga frågor
Radon är en osynlig, luktfri och radioaktiv gas som utgör den största enskilda källan till strålningsexponering för den svenska befolkningen. Varje år beräknas omkring 500 personer i Sverige drabbas av lungcancer till följd av radon i inomhusluften – det gör radon till den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter tobaksrökning. Läs mer
En av de vanligaste frågorna vi får är: vad kostar en geoteknisk undersökning? MUR Geoteknik med fältundersökning kostar mellan 8 000 och 30 000 kr för 1 dag i fält. MUR Geo dokumenterar vad som hittats i marken. För att sedan ta fram rekommendationer tas normalt ett PM Geo fram Läs mer
Ett urval på de vanligast förekommande fältgeotekniska undersökningsmetoderna beskrivs nedan. Skruvprovtagning (Skr) Vid skruvprovtagning skruvas en jordskruv ner i jordprofilen som sedan dras upp igen. Det jordprov som tas upp med denna metod klassificeras som ett ”stört” jordprov, vilket innebär att jordens ursprungliga struktur delvis har påverkats under provtagningen. Provtagning Läs mer
Fältgeotekniska undersökningar längs järnväg omfattas av TDOK 2016:0289 Säkerhet vid aktiviteter i spårområdet. Alla arbeten i spårområdet kräver en SoS-planering som identifierar risker och anger skyddsåtgärder. Undersökningar utanför spårområdet kräver dock inga särskilda restriktioner. Spårområdet utgörs av säkerhetszonen (2,20 m från närmaste räl) samt 4 meter i sidled från spänningssatta Läs mer
Det kan uppstå körspår i marken efter att borrbandvagnen har passerat. För att borrbandvagnen ska kunna ha god framkomlighet kan det därför bli nödvändigt med röjning av vegetation och träd. Fotot nedan visar en borrbandvagn från Danmag Entreprenad AB. Borrbandvagnen som normalt används har larver och borriggen är i storlek Läs mer
En fältgeoteknisk undersökning ger oss rådata: sonderingsdata, jordprovtagningar, grundvattennivåer och eventuella laboratorieresultat. Det är grundläggande och nödvändig information, men den säger i sig själv väldigt lite om vad marken faktiskt klarar av att bära, hur den kommer att sätta sig över tid, eller vilka åtgärder som krävs för att bygga Läs mer
Utan geoteknisk utredning tvingas projektörer och entreprenörer arbeta med stora säkerhetsmarginaler och antaganden. Det leder ofta till överdimensionerade grundläggningar (GK1 istället för GK2). Ett konkret exempel: En hallbyggnad med 12 pelare à 300 kN ska grundläggas på siltig mark. Utan utredning (GK1) ger tabellvärdet max grundtryck om 50 kPa, vilket Läs mer
Det finns inget generellt lagkrav på att en geoteknisk utredning måste göras för att få bygglov. Däremot kan kommunens byggnadsnämnd kräva det som villkor för startbesked. Kommunens kommentarer I praktiken tittar kommunen på om det finns kända risker i området, till exempel lera, silt, höga grundvattennivåer, risk för markradon, skredriskområden Läs mer
Kolla kartvisaren för ditt område. SGUs Kartvisare. Du kan även googla exv. Beskrivning till jordartskartan 13F FALUN SO. I beskrivningen framgår exempelvis vilka jordarter som kan förväntas i ditt område. Det står även intressant info om geologiska sevärdheter i ditt område, vilka är värt ett besök.
Ja, geotekniska fältundersökningar kan utföras året runt – även vintertid. Moderna borrbandvagnar klarar av att sondera genom tjälad mark, och de flesta sonderingsmetoder fungerar väl oavsett årstid. Däremot kan det vara svårt att ta ostörda jordprover i de tjälade jordlagren. Det innebär att provtagning för laboratorieanalyser ibland behöver kompletteras under Läs mer