Utan geoteknisk utredning tvingas projektörer och entreprenörer arbeta med stora säkerhetsmarginaler och antaganden. Det leder ofta till överdimensionerade grundläggningar (GK1 istället för GK2).
Ett konkret exempel: En hallbyggnad med 12 pelare à 300 kN ska grundläggas på siltig mark. Utan utredning (GK1) ger tabellvärdet max grundtryck om 50 kPa, vilket kräver plintar på 2,5 × 2,5 m. Med en geoteknisk utredning visar det sig att marken klarar 220 kPa – plintarna krymper till ca 1,2 × 1,2 m och den totala kostnaden minskar avsevärt för grundläggningen.
En utredning minskar också risken för oväntade stopp i produktionen. Få saker är så kostsamma som en entreprenör som stöter på oförutsedda markförhållanden mitt i bygget – stillestånd, omprojektering och ÄTA-arbeten äter snabbt upp budgeten. Med en gedigen utredning på plats har alla parter en gemensam bild av förutsättningarna redan från start, vilket ger säkrare kalkyler, färre konflikter och färre överraskningar.
Kort sagt: en geoteknisk utredning kostar typiskt en till några procent av den totala byggkostnaden, men kan spara tio gånger sin egen kostnad genom rätt anpassade lösningar och färre problem i produktion.