Kan fältgeoteknisk undersökning utföras på järnväg och på väg?

Fältgeotekniska undersökningar längs järnväg omfattas av TDOK 2016:0289 Säkerhet vid aktiviteter i spårområdet. Alla arbeten i spårområdet kräver en SoS-planering som identifierar risker och anger skyddsåtgärder. Undersökningar utanför spårområdet kräver dock inga särskilda restriktioner. Spårområdet utgörs av säkerhetszonen (2,20 m från närmaste räl) samt 4 meter i sidled från spänningssatta delar av kontaktledningen. Borrriggar klassas som tunga arbetsredskap (TA). Dessa borriggar ska vara besiktade för spårarbete och finnas med i Trafikverkets maskinregister i god tid Läs mer

Blir det skador på marken efter en fältgeoteknisk undersökning?

Det kan uppstå körspår i marken efter att borrbandvagnen har passerat. För att borrbandvagnen ska kunna ha god framkomlighet kan det därför bli nödvändigt med röjning av vegetation och träd. Fotot nedan visar en borrbandvagn från Danmag Entreprenad AB. Borrbandvagnen som normalt används har larver och borriggen är i storlek som en personbil. Det finns även hjulgående borrbandvagnar för ökad framkomlighet i svår terräng. Se nedan. Åtta hjulig borrbandvagn minskar marktrycket och därigenom minimerar risken Läs mer

Räcker det med en fältgeoteknisk undersökning utan en geoteknisk utredning?

En fältgeoteknisk undersökning ger oss rådata: sonderingsdata, jordprovtagningar, grundvattennivåer och eventuella laboratorieresultat. Det är grundläggande och nödvändig information, men den säger i sig själv väldigt lite om vad marken faktiskt klarar av att bära, hur den kommer att sätta sig över tid, eller vilka åtgärder som krävs för att bygga säkert och ekonomiskt. Den geotekniska utredningen är det dokument där en sakkunnig geotekniker värderar och tolkar fältresultaten i förhållande till det planerade anläggningen. Här fastställs Läs mer

Kan jag minska byggkostnaden genom att göra en geoteknisk utredning?

Utan geoteknisk utredning tvingas projektörer och entreprenörer arbeta med stora säkerhetsmarginaler och antaganden. Det leder ofta till överdimensionerade grundläggningar (GK1 istället för GK2). Ett konkret exempel: En hallbyggnad med 12 pelare à 300 kN ska grundläggas på siltig mark. Utan utredning (GK1) ger tabellvärdet max grundtryck om 50 kPa, vilket kräver plintar på 2,5 × 2,5 m. Med en geoteknisk utredning visar det sig att marken klarar 220 kPa – plintarna krymper till ca 1,2 Läs mer

Kräver kommunen en geoteknisk utredning för godkännande av mitt bygglov?

Det finns inget generellt lagkrav på att en geoteknisk utredning måste göras för att få bygglov. Däremot kan kommunens byggnadsnämnd kräva det som villkor för startbesked. Kommunens kommentarer I praktiken tittar kommunen på om det finns kända risker i området, till exempel lera, silt, höga grundvattennivåer, risk för markradon, skredriskområden eller högsta högvattennivåer. Om tomten ligger inom ett detaljplanerat område har kommunen ibland redan gjort en översiktlig geoteknisk bedömning, och då kan det räcka med Läs mer

Kan en geoteknisk utredning göras på vintern?

Ja, geotekniska fältundersökningar kan utföras året runt – även vintertid. Moderna borrbandvagnar klarar av att sondera genom tjälad mark, och de flesta sonderingsmetoder fungerar väl oavsett årstid. Däremot kan det vara svårt att ta ostörda jordprover i de tjälade jordlagren. Det innebär att provtagning för laboratorieanalyser ibland behöver kompletteras under barmarksperioden. Detta är särskilt relevant i bärighetsutredningar på väg/järnväg, då det är högst relevant att ta jordprov på befintlig överbyggnad i väg eller banunderbyggnad på Läs mer